Ingredienser i öl 4/5 - jäst.

Jäst
En fantastisk liten svamp som käkar upp olika sockerarter och omvandlar dessa till bland annat alkohol och en hel del andra smakpåverkande ämnen. Kort, det blir knepigt att brygga öl utan dem.

För en som just börjat brygga öl kanske just jästen är det som man har mest frågor kring. Här tänkte jag ta upp några saker men långt ifrån allt.

Enligt den svenska wikipedia så är jäst bara ett annat ord för svampar. För oss hembryggare finns det i stort två huvudtyper av jäststammar, de som producerar överjäst öl (ale) Saccharomyces bayanus också känd som  Saccharomyces uvarum, och de underjästa (lager), Saccharomyces pastorianus också känd som Saccharomyces carlsbergensis. Som hembryggare behöver man inte veta dessa namn men man bör hålla reda på hur du arbetar och därmed fungerar.

Flytande eller torr jäst?
Det finns i stort två olika sätt att tillföra sin jäst till vörten. Antingen via torrjäst eller flytande jäst.

Använder man torrjäst, se tillverkarens rekommendationer, så brukar man först rehydrera jästen. Ett annat knepigare ord för att man låter den ligga i lite sterilt vatten ca 30 minuter för att piggna till. Därefter kan man tillsätta jästen till sin vört. Det går också utmärkt att direkt tillsätta torrjästen till sin vört, bara den är rumstempererad det vill säga att den håller ca 20°C. Fördelarna med torrjäst är att man har betydligt fler jästceller i ett paket torrjäst jämfört med flytande jäst, bättre hållbarhet, behöver inte lagras kylt och enklare handhavande. Bland nackdelarna är att det i dagsläget inte finns så många sorter av torrjäst som det finns av flytande jäst.

Flytande jäst levereras i huvudsak i antingen provrör eller ett så kallat smack pack. Det senare är en påse med en mindre påse i. En av påsarna innehåller jästen och den andra vört. För att aktivera jästen lägger man påsen på en bordskiva, känner med  handen flatan vad den mindre påsen är någonstans och bankar (smackar) sedan till med den andra handen. Har man använt tillräckligt med kraft och träffat rätt så har man lyckats ha sönder den mindre påsen och dessa två påsarnas innehåll blandas. Man kommer sedan att kunna se om man lyckats eftersom påsen kommer att svälla upp på grund av den koldioxid som genereras vid jäsningen. Händer inte detta så lyckades man inte med smackningen eller är jästen för gammal. Om den är för gammal kan den behöva mer tid för att komma igång alternativt kanske man kan rädda det hela genom att sätta en förkultur.

Förkultur
Kort innebär detta att man ökar antalet jästceller innan man tillsätter den till vörten. Man använder antingen maltextrakt eller tillverkar en mindre mängd vört utan humle. Huvudsaken är att vörten är steril och inte har ett för högt OG (ursprunglig mängd förjäsningsbart socker innan fermentering). Ju högre alkoholhalt, som är en bland många biprodukter då jästen gör sitt, desto jobbigare blir det för jästen att arbeta. Det är också ett skäl till att man gör en förkultur eftersom man behöver rätt mängd jäst i förhållande till OG och den förväntade FG (restmängd förjäsningsbart socker efter fermentering) och därmed alkoholhalten. Det är dock inte hela sanningen eftersom volymen vört också spelar in. Behövs större volymer jäst är det bra om volymen på förkulturen stegvis ökas.

Så för att sammanfatta det hela så är det inte säkert att du behöver sätta en förkultur eftersom mängden jäst du har stämmer väl överens med volymen vört (antingen används flera paket jäst eller återanvänds jäst från tidigare bryggning)



Att återanvända jästen från tidigare bryggning
Du kan återanvända jästen, och därigenom spara några kronor, om jästen är:

• Duglig, med andra ord är OK och inte blivit dålig (inte luktar eller smakar "konstigt").
• Passar för den ölen typen du brygger.
• Inte helt nödvändigt är "tvättad".

Antingen används jästen direkt efter förgående bryggning eller så lagrar man den för en senare bryggning antingen "otvättad" eller "tvättad". Väljer man att spara sin jäst så rekommenderar jag att man tvättar den. Oavsett, om man ska spara jäst, så måste hela kärlet vara noggrant rengjort och steriliserad så att man inte tillför något oönskat. Märk upp kärlet med namn och datum och lagra den väl kyld. Hur länge jästen är användbar beror på bland annat hur ren jästen är och vid vilken temperatur jästen lagras i. Desto lägre temperatur desto bättre. Dock så mår jäst inte bra av att frysas utan att man preparerar den, något som inte kommer att tas upp här. I ett kylskåp med en jämn temperatur bör den klara sig i månader.

Tvättning av jäst
Vid tvättning så avskiljer man den döda jästen och den jästen man vill ha som är pigg och aktiv. Kort så hälls jästslurryn över till ett väl rengjort kärl för att sedimentera sig. Slurryn kommer i stort att dela sig i ett bottenlager (humlerester och död jäst) samt ett ljusare parti (levande jäst) vilket är det vi är ute efter. Genom försiktig dekantering, till ett annat väl rengjort och steriliserat kärl, hälls den levande jästen över. Om man behöver tillföra vatten skall denna vara avkyld och steriliserad (kokad) för att öka separationen. Processen kan vid behov upprepas om man behöver det.


Propagering av jäst
Detta är en typ av förkultur där man utgår från en mycket liten mängd jäst. Oftast från sedimenterad jäst i en köpt öl eller kanske en egen tidigare brygd. Stegvis byggs jästvolymen upp tills man nåt en användbar mängd. För att lyckas krävs hög hygien i samtliga steg. Metoden används bland annat då man försöker klona en annan öl.

Skapa bra förutsättning för lyckad fermentering
För att lyckas behövs en bra miljö. Det innebär rätt mängd jäst i förhållande till vört volymen och det förväntade FG:et, en syresatt vört och rätt temperatur. Mängden jäst har vi tidigare berört. Efter avslutad kokning måste vörten kylas ner till en temperatur som inte skadar jästen vilket är runt rumstemperatur. Vidare behöver vi introducera syre i vörten innan vi tillsätter jästen. Det kan göras på flera olika sätt:

• Man låter vörten rinna ner i jäsningskärlet. Detta exponerar vörten i ett känsligt skede och här kan vi introducera fel typer av jäst i vörten och metoden tillför inte särskilt mycket syre.
• Man använder en väl rengjord och steriliserad visp eller liknande för att lufta vörten. Kan även detta innebära problem och mängden tillfört syre är inte särskilt stort.
• Tillför syre med hjälp av en akvarie luftpump,  med lämpligt förfilter, och en för ändamålet avsedd syresten. Bättre än de tidigare metoderna men kostar samtidigt mer.
• Tillför rent syre från syrgastub och en för ändamålet avsedd syresten. Effektivt och en bra metod men samtidigt mest kostsamt samtidigt som det kan vara svårt att få tag på delarna.

Vidare kan det, om den förväntade alkoholhalten kommer vara hög, vara nödvändigt att:

• Tillsätta ytterligare pigg jäst under fermenteringen.
• Tillföra ytterligare syre.
• Om det finns tillsatser, i form av olika sockerarter, vänta med att tillsätta dem senare under fermenteringen då jästen först använder sig av det som är lättast och sedan de mer komplexa sockerarterna. Effekten kan annars blir att de senare inte förbrukas i samma mån.

Temperaturen under fermenteringen påverkar också resultatet och för vissa öltyper är det avgörande att man kan hålla en korrekt temperatur. Det innebär oftast att man behöver ett kylskåp och möjligheter att styra temperaturen för att lyckas.


Att skapa smak variation

I mitt tycke en fantastisk möjlighet att enkelt påverka smakupplevelsen vid ölbryggning är att dela upp batchen och använda sig av flera olika jästsorter. Det kan tyckas som en enkelt tips men många glömmer bort möjligheten.

Avslutningsvis
Många underskattar påverkan som jästen har på öl. Som hembryggare har man en unik möjlighet att experimentera med olika jäststammar, kombinationer av dessa samt fermenterings miljön såsom temperatur för att nämna en.

Tankar kring Carlsberg Sort Guld III - Till sist...

VS

Den definitivt avslutande kommentaren
En läsare blev intresserad och grävde vidare i detta med om eller varför dessa två burkar skiljer sig och hörde sedan av sig. Tydligen så är det, konstigt nog, två olika produkter men med samma namn!

 

I en kundundersökning som Carlsberg gjorde ledde detta fram till att man ändrade receptet något. Man ville dock behålla varumärket eftersom det är så pass känt på marknaden. Misstänker dock att just ändringen av burk typen, sleek burken, var ett sätt för Carlsberg att differentiera produkterna. Lite märkligt agerande enligt min mening men fungerar det så fungerar det.

Andra inlägg:
Tankar kring Carlsberg Sort Guld
Tankar kring Carlsberg Sort Guld II

Ingredienser i öl 3/5 - humle.

Humle

Är en flerårig klängande ört som tillhör hampa släktet. Man skiljer på prydnads varianterna och de som producerar humle lämplig för ölbryggning. För ölbryggning är man intresserade av de blommorna, eller konerna, som kommer från hon plantor.

 

Växten förökas vanligtvis via rot delar kallade rhizomer. Man delar dessa som sedan tidigt, då det är frostfritt, planteras på våren i näringsrik men väl dränerad jord på en vindskyddad plats. Om man planterar flera plantor bör dessa planteras med minst ca 1m avstånd inbördes. Humlen behöver mycket sol, konstant fuktighet och jämn tillförsel av gödning. Olika varieteter är olika känsliga för olika skadedjur eller sjukdomar. Eftersom det är en klängväxt behöver den något att klättra på. Vanligtvis är detta en stör, en regel med grövre yta eller rep/snöre med lite struktur exempelvis av hampa. Humle kan om den trivs bli åtskilliga meter hög och visa en fenomenal växtkraft. Vidare så påverkar växtplatsen påtagligt egenskaperna hos humlen. Tar man en humlesort från till exempel Tjeckien och planterar den i Amerika så kommer den att få andra egenskaper. Humle går också att odla i stora delar av Sverige vilket också gjordes kommersiellt fram till ca 1950.

 

Humle skördas i slutet av augusti eller september. Humlekottar skall torkas luftigt för att undvika mögel och bör vakuum pakteras och förvaras i frysen. Detta för att maximera hållbarheten.

Egenskaper

Humle innehåller flera olika ämnen där en av de viktigaste är α (grekiska bokstaven alfa) % halten som är ett sätt att ange styrkan på beskan eller bitterheten som kommer att lösas ut i vätskan det vill säga ölen. Vidare så delar man in humle efter användningsområde där vissa anses vara mer lämpade till bittergivan eller arom. Det finns sorter som kan användas till båda och dessa kallas "dual-purpose". α halten varierar, för samma sots humle, mellan olika skördar och ibland även i vilken form den används i. Oftast använder man hög α sorter som bittergiva. För hembryggare används i stort endast två olika former. Antingen hela humlekottar eller i en pelleterad form. Båda formerna har för och nackdelar. Kommersiellt finns det bryggerier som använder humle extrakt (flytande form).

 

Eftersom beskan varierar så behövs en metod eller sätt som man konsekvent kan ange mängden beska. Det finns en mängd olika sätt att räkna fram detta bland annat EBU (European Bitterness Unit) eller IBU (Internationell Bitterness Unit). För amerikanska recept används AAU för att ange mängden humle. I svenska recept kan beskan anges i cg (centigram). Den beräknas i mängden humle i g multiplicerat med α styrkan.

Beskan eller utbytet är beroende på dels tiden den kokas men även vört styrkan. Ju längre tid desto mer beska. Ju högre vörtstyrka desto mindre utbyte. Det finns en teoretiskt maximalt värde för IBU/EBU som är 100. Över det upplevs ingen ökning av beskan. Detta diskuteras och ett inlägg är just hur man beräknat fram bitterhetsutbytet då det kan göras på flera olika sätt som Rager, Tinseth och Garetz för att nämna några. Varför jag nämner detta är att man i receptet bör ange vilken metod som använts eftersom resultatet, den framräknade beskan, skiljer sig. I till exempel BeerSmith, en populär programvara för att bland annat skapa recept, kan detta ställas in. 

 

Normalt så tillsätts humle i grovt tre så kallade humlegivor, beskan, smak och arom. Beskan eller bitterhumlen brukar tillsättas ca 60-90 minuter innan kokningen avbryts. Smakhumlen ca 20 minuter innan kokningen avbryts och bidrar även till beskan en mindre del och sist aromhumlen. Problemet med aromhumlen är att de flyktigare delarna som bidrar just till aromen försvinner vid kokning därför tillsätts de sent i vörtkokningen alternativt i sekundär fermenteringen kallat torrhumling (engelska dry hopping). Ibland används både arom och torrhumling. Man kan också, som till exempel bryggeriet Sierra Nevada, låta öl filtreras genom humlen innan paketering för att maximera aromutbytet. Det finns många olika sätt att tillsätta humle på och i de olika stegen.

 

Användningen av humle i öl
För många ölstilar är det viktigt vilken sort av humle som använts. I en Tjeckisk Pilsner så skulle Saaz vara en klassisk sort medan till exempel Cascade nog inte skulle passa. Som hembryggare så behöver man inte strikt följa vad som skall användas i vilken öl stil vilket ger intressanta möjligheter. Om man däremot vill ställa upp i tävlingar är det bra att veta riktlinjer för respektive öl stil. I Sverige så fastställer SHBF dessa öltypsdefinitioner.

Till sist
Eftersom det finns en mängd olika typer av humle, sätten som den kan användas på och kombinationerna som den kan matchas mot olika maltsorter och jästtyper är det inte så konstigt med den stora variation av olika öl som finns!

Bra källor för nybörjare i ölbryggning.

Jag gillar öl och ölbryggning verkar kul men var börjar man?

Det absolut bästa är om man i sin bekantskapskrets har någon som redan håller på med ölbryggning. Bortsett från att vederbörande antagligen gärna vill att man "smakar" på de hembryggda kreationerna så vill nog samma trevliga människa att du själv skall börja med denna hobbyn. Man kan då säkert få vara med vid ett bryggtillfälle och få lite "hands on" på vad det hela går ut på. Utrustning, råvarorna och metoder. Om man inte har denna möjlighet kan man till exempel via SHBFs hemsida och deras forumsdel söka upp ölbryggare i närområdet alternativt kolla upp om och när deras helmaltsbryggkurser körs.

 

Om nu inte det fungerar har vi nätet och diverse litteratur. Här följer ett litet urval:

- SHBFs hemsida har en WIKI del som kan fungera som utgångspunkt. Även deras forum del.

- Humlegårdens Ekolager har även de ett forum som verkar vara något mer aktivt än SHBFs forum.

- How to Brew - John J. Palmer första utgåvan finns tillgänglig på nätet. Synd att denna inte finns på svenska eftersom den tar upp det mesta man behöver veta. Denna finns även som bok och då i uppdaterad tredje utgåva.

- Brewing Classic Styles - Jamil Zainasheff & John J. Palmer. Egentligen en receptsamling men den tar upp många öltyper och fungerar som komplement till How to Brew.

-  "Ölbryggning" av Ekelin & Lundgrens går inte längre att köpa men kan finnas på biblioteket nära dig. Lite föråldrad men väl värd att skumma igenom.

- Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk (PDF-dokument) även denna kanske lite föråldrad men försöker beskriva grundläggande utrustning.

- Sveriges Bryggradio tar upp lite ölrelaterat.

- The Brewing Network har flera inslag med olika nivåer relaterade till ölbryggning. Se under fliken Shows & Podcasts.

- BrewingTV har flera podcasts där olika ämnen tas upp samt även en forumdel. Tyvärr så "lämnade" medverkarna och den ursprungliga "casten" finns inte längre kvar - mycket tråkigt enligt IMHO.

- Chop and Brew, lite av en spinn off till Brewing TV då den skapats av en av de medverkande, dock med en lite annorlunda inriktning med mer mat relaterat och i egen regi.

- The Beer Engine Blog, dito till Brewing TV, ytterligare en medverkande som startade upp en egen blog.

 

Lycka till!

Grader av renlighet inom ölbryggning.

Vad menar man egentligen?

Inom ölbryggning tror jag att det råder en viss begreppsförvirring där man säger en sak men inte riktigt har grepp på vad det egentligen innebär. Det är viktigt att man håller rätt nivå av renlighet vid vissa steg men där den arbetsinsatsen knappast är nödvändig vid andra steg vid ölbryggning. Som exempel är det direkt onödigt att desinficera vörtkokaren och maltkvarnen och absolut nödvändigt att göra det med hela jäshinken och tillhörande jäsrör, innan kyld vört och jäst tillsatts.

Tänkte att vi här ska gå igenom de olika graderna och ta upp vad det innebär, när man bör ha denna graden och hur man kan uppnå den. Vi börjar med lägsta nivån för att sedan arbeta oss upp.

 

Där märken nämns är det för att ge förslag på produkter lämpade för ändamålet. Jag får varken ersättning eller arbetar för någon av dem.

För korrekt användning av produkterna vänligen se tillverkarens produktblad för mer information. Generellt kan nämnas att man inte vinner något på att använda mer av produkten än vad tillverkaren rekommenderar. Snarare så kan effektiviten sänkas och man använder mer av produkten än vad som behövs, med andra ord det är mindre ekonomiskt.

Blanda absolut inte olika medel då det kan medföra stora risker!

Rengöring (cleaning)

Här avses att den synbara smutsen tagits bort antingen mekaniskt, med borste eller svamp, eller kemiskt, alternativt genom båda metoder. Att tänka på är vad som skall rengöras så att man inte skapar ett problem. Det är inte någon bra ide att använda något som kan repa materialet och på så sätt underlätta för mikroorganismer att få fäste. För mekanisk rengöring av till exempel jäshinkar använd en mjuk borste eller svamp. För rostfritt kan man använda en hårdare borste.

Kemiska medel som maskindiskmedel i pulverform, PBW, Chemipro Caustic eller Chemipro Acid kan användas. Används maskindiskmedel bör detta först lösas upp så att inte medlet i pulverform fastnar någonstans och då eventuellt sedan inte sköljs bort. Kontrollera att produkten fungerar med materialet som skall rengöras. I detta steg avses allt som inte direkt kommer i kontakt med nedkyld vört och jäst.

Om man inte noga rengjort ytan kan man inte gå vidare till nästa steg eftersom smutsen kan fungera som en barriär.

Desinficera (desinfect)

Nästföljande steg handlar om att i högre och högre grad ta bort mikroorganismer. Oftast används kemikalier där ingen eftersköljning behövs, värme eller strålning (UV ljus). Inom ölbryggning är det nästan uteslutande med hjälp av kemiska medel. Målet är att ta bort så mycket mikroorganismer så att det anses vara ofarligt för människor och det innebär minst 99,9% eller att alla patogena mikroorganismer eliminerats.

Används kemikalier är de vanligaste produkterna här bland annat Saniclean och Star San och Jodofor för att nämna några. Utspädd klor, som i till exempel Klorin, fungerar också men bör undvikas på grund av miljö påverkan. Det finns medel som är kombination mellan rengöring och desinfektion som Chemipro Oxi och VWP (Vendor Washing Powder).

Används värme så är det effektivare att använda fuktig värme i och med bättre värmeöverföring. Antingen nedsänkt i vatten eller genom ånga. För att detta skall fungera måste föremålet klara av att kokas och att man kan koka hela föremålet samtidigt i minst 20min.

Allt som kommer i kontakt med kyld vört eller jäst måste vara rengjort och desinficerat så att ölen inte blir infekterad.

 

Sterilisera (sterilize)

Total 100% frånvaro av alla typer av organismer som svamp, bakterier, virus och sporer. Uppnås antingen genom strålning, torr värme (2h vid 160°C) eller fuktig värme (15min vid 121°C alternativt 3min vid 134°C) är mer effektivt. För att nå dessa temperaturer används en autoklav eller för hobbybruk en tryckkokare.

 

Man kan inte sterilisera genom att använda kemikalier då tydligen sporbärande mikroorganismer har hög resistens mot detta.

 

Inom ölbryggning används sterilisering mest inom jästhantering på lite mer avancerad nivå. Exempel på detta skulle kunna vara långtidsförvaring av jäst som då man vill bygga upp ett jäst bibliotek, jästförädling eller liknande.

 

Tills sist

I Yeast - The Practical Guide to Beer Fermentation av Chris White och Jamil Zainaheff definierar man fyra nivåer av "renlighets" grader: rengöring, sanering (99,9% eliminering), desinficering (99,99% eliminering) och sterilisering (100% eliminering). Och - nej, jag vet inte varför, har inte hittat något svar på detta ännu.

 

I det här inlägget har jag försökt förklara skillnaderna i olika renlighetsgrader utan onödig fördjupning för att man som hembryggare skall kunna lägga ner energi på detta på rätt ställe, i rätt moment under ölbryggningen. Jag hoppas att jag kunnat räta ut några frågetecken!

Tankar kring Carlsberg Sort Guld II

VS

Carlsberg Sort Guld  - Den nye vs Den Gamle 33cl burken

I ett tidigare inlägg Tankar kring Carlsberg Sort Guld så skrev jag lite om min förvåning kring att det enligt Systembolagets smakbeskrivning för den nya sleek burken skiljer sig mot de andra i Carlsbergs Sort Guld sortimentet. Avslutningsvis där tog jag upp att jag skulle köpa en av vardera 33cl burkar och sedan testa om jag kunde märka någon skillnad.

 

Så var det dags. Båda  burkar är inköpta samtidigt i från samma Systembolag, inte för att jag tror det gör någon större skillnad. Börjar med att låta båda burkarna, en av den nye, utmanaren sleek burken, och gamle 33cl stå i kylen så de har samma temperatur. Systembolaget rekommenderar en serveringstemperatur kring 8-10°C.

Kommer att hälla upp båda burkarna var för sig i exakt samma typ av glas och sedan jämföra dem rakt av mot varandra. Vidare kommer jag dricka resterande hälften direkt ur burken om det skulle kunna tillföra något. Serveringstemperatur var ca 8°C.

Carlsberg Sort Guld - Den nye
Färg
Lätt guld ljus halm gul nyans.

Skum
Snarlikt vitt skum men något mindre mängd.

Doft
Lite metallisk med frisk jästig ton. Lätt maltighet. Mer doft än den andra.

Smak
Lite sträv balanserad beska, Lite fyllighet och sötma.

Direkt ur burken
Ingen skillnad i upplevelse.

Carlsberg Sort Guld - Den gamle
Färg
Samma.

Skum
Vitt hyfsat tjockt, Låg kvar något längre.

Doft
Lättare jästig ton, lätt maltighet med lätt sockerigt inslag.

Smak

Sträv med möjligen lite mer beska, upplevde den något fylligare än sleek:en men inte mycket. Något längre smak?

Direkt ur burken
Ingen skillnad i upplevelse.

Samfattningsvis och avslutande

Om nu vi konsumenter har påverkat övergången, vilket jag personligen inte tror på, till sleek formatet så förstår jag inte riktigt varför. Jag tyckte inte att sleek formatet tillförde något. Det var en mindre skillnad i doft och smak men inte så mycket att jag  i en blindtest skulle kunna skilja dem åt. Undrar vad som menas med "uncompromising quality - exclusive aromatic hops" som står tryckt på båda burkarna?

 

Avslutningsvis kan jag nämna det finns ytterligare en skillnad mellan dessa två produkter och det är priset. Sleek burken är, idag 2013-09-15, en krona dyrare (exklusive pant). Funderar också om Carlsberg kommer att fasa ut den äldre burken?

 

Det finns också andra svenska bryggerier som idag använder sleek burken. Om inte annat verkar det ge bryggerierna en ursäkt att höja priset?

Andra inlägg:
Tankar kring Carlsberg Sort Guld
Tankar kring Carlsberg Sort Guld III - Till sist...

DIY magnetomrörare.

 

Vad är en magnetomrörare (engelska stir plate)?

Den består egentligen av två delar. Första delen är själva motor delen där man kan reglera varvtalet och är ofta i form av en låda. På motorn, i lådan, finns det monterade magneter som skapar ett magnetfält. Det i sin tur påverkar den andra delen som är själva magnetloppan, kallas på engelska för stir bar, som då kommer att snurra. Magnetloppan placeras i ett flatbottnat kärl, ofta en så kallad E-kolv tillsammans med vörten och jästen. Då magnetloppan snurrar bildas en virvel och vörten sätts i rörelse. Det ger att ytskiktet, och därmed kontaktytan mellan vörten och syret i luften, ökar och man får då en ökad syresättning. Vidare så hålls jästen i rörelse och kontakten mellan syre och maten, det vill säga stärkelsen i vörten, ökar vilket ger bättre jäst förökning. Hängde ni med? Kort så får man mer jäst om man använder en magnetomrörare och det gillar vi.

Varför bygga själv?

Att köpa en magnetomrörare kostar runt 1000kr beroende på storlek ofta beroende på vilken volym den klarar av. För många är det en ganska tung kostnad men i längden skulle den kunna betala sig själv om man räknar på vad ett paket med flytande jäst kostar, 2013 ca 80kr, och torkat maltextrakt, 2013 ca 40kr för 500g. Att bygga den själv, om man kan och har verktygen, gör det ännu billigare och det är trevligt att veta att man tillverkat något själv.

Förutsättningar

Det finns redan på nätet flera beskrivningar på hur man själv kan bygga en magnetomrörare men jag tycker att de oftast inte ser så bra ut, de ser oftast enligt min mening "hemmatillverkade ut". Eftersom magnetomröraren står framme i köket var det viktigt, läs ett skall krav ;-), med mycket hög WAF (wife acceptance factor). Kostnaden i förhållande till att köpa en färdig samt funktion och utseende med avseende på pris var också viktigt.

Delar, verktyg och övrigt

Försökte hålla inköpen nere men när det gällde magneterna gick detta inte riktigt. Å andra sidan blev jag så nöjd med resultatet att jag byggde ytterligare en och då hade jag redan magneterna tillhands. De kan också om inte annat användas till att hålla kvar magneterna då man dekanterar förbrukad vört.

Kort om magnetloppan. Det finns större modeller men de jag provade, Humlegårdens 45mm variant med midja, vägrade att stanna kvar i centrum utan slungades iväg. Det fungerade helt enkelt inte vilket jag tror beror på fläktens storlek. Med en större fläkt alternativt större avstånd mellan magneterna skulle det antagligen fungera. Samtidigt tycker jag 27mm magnetloppan gör det den skall. Magnetloppa med midja vs utan: jag tror att just midjan gör det lättare för magnetloppan att snurra i och med mindre friktion.

Inköpslista för en magnetomrörare:
1st 201.782.00 IKEA LJUST burk 1,8L vit/transparent                      39,00kr
1st 38297         Kjell & Company Chassifläkt 80mm Potenstiometer 99,00kr
1st 44108         Kjell & Company Nätadapter 3-12V max 300mA      99,00kr
1st 37311         Kjell & Company DC chassi hona 2 pol                      29,00kr
1st 50711         Kjell & Company 6-pack Superstarka magneter         39,90kr
1st 820627       Humlegården Magnetloppa 27mm med midja            29,00kr
                                                                                              Summa: 334,90kr

Verktyg:
Lödkolv och en kortare bit lödtenn
Mindre avbitare
Större avbitare
Mindre borrmaskin
ø2mm borr förborrning av hål
ø8mm borr för chassi hona
ø6,5mm borr för potentiometer axeln som är ø6mm
Mindre krysspår/Phillips skruvmejsel 

Mindre fintandad fil

Linjal
Måttband
Blyertspenna
Tuschpenna

Övrigt:
Smältlimspistol
Epoxy lim samt något att blanda ihop det på
T-sprit samt någon ren bit trasa
Fyra distansbitar 4-5mm tjock i lämpligt material mellan fläkten och insidan på burken
En god hembryggd öl

Instruktion

Rekommenderar att du läser igenom hela instruktionen en gång för att få grepp på de olika stegen. Du kanske väljer att göra detta på ett annat sätt och måste då vara beredd på att det kan medföra flera ändringar. Min beskrivning är bara ett sätt att göra detta på men inte det enda sättet.

Ta det lugnt och försiktigt när du borrar hålen för plasten är skör. Använd inte någon större kraft utan låt borrmaskinen arbeta på lågt varv,  Förborra och använd sedan direkt rätt borr ø för respektive hål.

1. Kontrollera att alla delar enligt inköpslistan, verktyg och övrigt finns.

2. Tag bort locket på LJUST burken.

3. Mät ut var hål för chassi honan skall borras och markera denna. I mitt fall ca 40mm sett då burkens öppning är uppåt mätt från bordskivan.

4. Mät ut var hål för potentiometer axeln skall borras och markera denna. Antagligen placeras det på motsvarande sida mot chassi honan. Jag valde att placera denna 30mm mätt från bordsskivan (på samma sätt som i steg 3). Detta för att jag monterade potentiometerkretskortet stående.

5. Förborra med ø2mm borr hålen för chassi honan och potentiometer axeln.

6. Använd ø8mm borr och borra hålet för chassi honan.

7. Använd ø6,5mm borr och borra hålet för potentiometer axeln.

8. Tillverka fyra stycken distansbitar mellan fläkten och burken. Då magneterna är ca 3mm tjocka måste distanserna vara minst 4-5mm för att tillåta frigång.

9. Kontrollera vilken sida som är vilken på magneterna. Den starkare dragsidan skall vara mot burkens nuvarande botten. Alternativt tar du magnetloppan och placerar en magnet i vardera ände av den. De borde då orientera sig rätt. Den sidan mot magnetloppan skall alltså inte vara den sidan du limmar utan den motsatta!

10. Tag fram fläkten och tag bort dekalen på den ytan som roterar. Använd T-sprit och rengör ytan samt båda magneter, fläktens yttre monteringshål samt båda sidorna på de fyra distanserna.

11. Märk ut var magneterna skall placeras på fläkten (ytan som du rengjort). Det är viktigt att dessa två magneter placeras symetriskt mitt mot varandra för att undvika obalans.

12. Blanda ihop lagom mängd epoxilim och applicera det på markerade platser och sätt dit magneterna rättvända! Limma fast distansbitarna. Låt epoxilimmet härda.

13. Glömde du att du hade en öl? Dags för en liten paus medan epoxilimmet fortsätter att härda...

14. Potentiometern med tillhörande kretskort till fläkten är tillsammans med lite andra kablar paketerad i en separat plastpåse. Vi behöver endast en av dessa och det är den svart-gul i ena ändan två-polig kontakt, i andra en fyra-polig större MOLEX kontakt. Klipp så nära som möjligt MOLEX kontakten bort denna. Dela och skala försiktigt kabeländarna 2-3mm med den mindre avbitaren.

 

15. Dags att löda på matningen från chassi honan till potentiometerkortet. Tag kabeln från tidigare steg 14 och löd fast den svarta kabeln till chassi honans löd öra för centrum stiftet. Löd fast den gula kabeln till mitt löd örat enligt bild.
 

 

16. Dags att montera potentiometern. Börja först med att försiktigt lossa potentiometerhuvudet från axeln. Skruva sedan loss plåten från kortet. Du kommer nu bli tvungen att modifiera kretskortet för att det skall passa. Det innebär att runda av kretskortets nedre del samt att jacka ur den övre delens insida där skruvhålet är. Kretskortets ovandel måste också jackas ur för att locket skall passa. Kretskortet valde jag att göra detta försiktigt med den större avbitaren samt snygga till det hela lite med en fintandad fil. Se bilden, det låter krångligare än vad det är. Kretskortet är gjort av glasfiber som inte är så nyttigt att få i sig. Var dock försiktig så att du inte oavsiktligt tar för mycket och skadar kretskortets ledare. Testa passformen så att locket går att stänga. När du är nöjd med passformen rengör kretskortet genom att med till exempel en liten pensel borsta bort glasfiberdammet. Börja med att sätta dit potentiometerns huvud, den kommer att hjälpa till med fixeringen. Montera kretskortet till att börja med punktvis med smältlim uppe och nere. Förstärk sedan upp med mer smältlim.
 

17. Fläkten har också en överflödig MOLEX kontakt. Klipp bort den försiktigt med den mindre avbitaren.

18. Centrera fläkten i burken, mätt mot innersidan av burken till fläktens kant ca 57-58mm, och markera hörnen på fläkten mot burkens botten. Montera fläkten med hjälp av smältlim.

19. Koppla fläktens kontakt till kretskortet.

20. Montera chassi honan i burken med från insidan sett chassi hona, bricka och sist mutter och koppla in den till kretskortet.

21. Städa upp kabeldragningen i burken så att inga kablar kan åka in i fläkten. Använd till exempel de svarta "påsförslutarna", se nedan, som höll ihop kablarna.

22. Montera passande kontakt E eller G så att minuspolen är i mitten på nätadaptern och markeringen pil mot pil på sladden och motsvarande kontakt. Ställ in nätadaptern på 9V med medföljande verktyg. Det verkar som om man använder 12V så fungerar det inte, magnetloppan slungas ut från centrum.

23. Dags för det roliga. Koppla in nätadaptern till burken men inte till vägguttaget. Vrid ner potentiometern fullt moturs. Släpp försiktigt i magnetloppan i en E-kolv och fyll på med lite vatten och ställ E-kolven på burken. Magnetloppan borde centreras mitt i. Koppla in nätadaptern till vägguttaget. Fippla lite med potentiometern och gläds åt virveln. Valfritt: informera din sambo/fru/man/motsvarande om hur fantastiskt nöjd du är med din insats och resultatet! (Ha dock en viss beredskap på att de kanske kommer vara lite mer dämpat entusiastiska till det hela... ;-))

Förbättringar
Lite funderingar på vad som skulle kunna förbättras:
- Man skulle kunna montera en tvåpolig kontakt mellan chassi kontakten och kretskortet för att kunna slå på/stänga av magnetomröraren utan att ta bort nätadaptern från strömuttaget. Valde själv bort detta då jag ville hålla det så enkelt som möjligt.

- Som jag nämnde tidigare så fick jag inte magnetomröraren att fundera med större 45mm magnetloppor. Troligvis beror detta på att magneterna sitter för tätt på fläkten. Om man limmade fast en avlång aluminiumbit, eller motsvarande icke magnetiskt material, och sedan limmade fast magneterna ytterst i var sin ände på denna skulle avståndet mellan magneterna bli större. Det borde lösa problemet. Kan dock bli lite knepigt att få det hela rätt balanserat. Är dock fullt nöjd med hur denna fungerar med de mindre magnetlopporna.

Resultat och kommentarer

Jag är mycket nöjd med den utseende mässigt och funktionen är det definitivt inget fel på. Den har tuffat på felfritt både med 2L E-kolvar och 5L livsmedelsklassad plastbehållare under en längre tid. Den var kul att bygga utan några konstigheter. Det enda som jag möjligtvis kan tycka jag missade är att det blev dyrare än vad jag inledningsvis hoppats.